Ordlista · 50 begrepp

Pengaordlistan

Ord om pengar, förklarade enkelt. Från amortering och effektiv ränta till ISK och ångerrätt.

Sök i ordlistan

Inga träffar. Saknar du ett ord? Tipsa oss.

A

Abonnemang: Ett avtal där du betalar ett fast belopp varje månad eller år, till exempel för musik, film, mobil eller gym. Små belopp blir stora över tid. Se vad dina kostar i Abonnemangskollen.
Aktie: En liten ägarandel i ett företag. Går företaget bra kan aktien öka i värde och ge utdelning. Går det dåligt kan aktien minska i värde, ibland mycket.
Amortering: Att betala tillbaka på själva lånet, inte bara räntan. Ju mer du amorterar, desto mindre blir skulden och desto lägre blir räntekostnaden.
Autogiro: Ett sätt att betala räkningar där pengarna dras automatiskt från ditt konto på förfallodagen. Smidigt, men håll koll så att det finns pengar på kontot.
Avgift (fondavgift): Det du betalar för att äga en fond, räknat i procent av det du har i fonden varje år. En avgift på 1,5 % i stället för 0,2 % kan äta upp en stor del av avkastningen över många år.
Avkastning: Det dina pengar växer, eller minskar, med när du sparar eller investerar. Anges ofta i procent per år. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden.

B

BankID: En e-legitimation som fungerar som din id-handling på nätet. Den som loggar in eller signerar med ditt BankID gör det i ditt namn. Använd det bara när du själv har startat inloggningen, och aldrig för att ta emot pengar.
Betalningsanmärkning: En notering hos kreditupplysningsföretag om att du inte har betalat en skuld, till exempel efter ett beslut från Kronofogden. Den finns kvar i tre år, även om du betalar, och kan göra det svårt att hyra bostad, låna eller teckna abonnemang.
Bindningstid: En period då du inte kan säga upp ett avtal utan att betala för resten av tiden. Vanligt för mobilabonnemang och gym. Uppsägningstid är tiden från att du säger upp tills avtalet tar slut.
Bolån: Ett lån för att köpa bostad, där bostaden är säkerhet. Du behöver oftast betala en del av priset själv, kontantinsatsen, och amortera på lånet.
Bruttolön: Lönen före skatt. Det är den som står i anställningsavtalet. Det som kommer in på kontot är nettolönen.
Budget: En plan för vad pengarna ska användas till under en månad: vad som kommer in, vad som går ut och vad som blir över. Läs guiden om budget eller prova budgetkalkylen.
Buffert: Pengar som ligger undanlagda för oväntade utgifter, som en trasig mobil eller en tandläkarräkning. En buffert gör att du slipper låna när något händer. Läs guiden om buffert.

C

Courtage: En avgift du betalar till banken eller mäklaren när du köper eller säljer aktier. Många har låga eller inga courtage för små affärer.
CSN: Centrala studiestödsnämnden, myndigheten som betalar ut studiebidrag och studielån. Studiebidrag behöver inte betalas tillbaka. Studielån måste betalas tillbaka, med ränta.

D

Delbetalning: Att dela upp betalningen av ett köp på flera månader. Det är en kredit, och ofta tillkommer avgifter och ränta. Kolla den effektiva räntan innan du väljer det.
Diversifiering: Att sprida riskerna genom att spara i många olika bolag, branscher och länder i stället för i ett enda. Går ett bolag dåligt påverkar det bara en liten del av sparandet. En bred fond är ett enkelt sätt att göra det.

E

Effektiv ränta: Den verkliga kostnaden för ett lån per år, där ränta och alla avgifter är inräknade. Jämför alltid den effektiva räntan när du jämför lån, inte bara den nominella räntan.

F

Fast kostnad: En utgift som är ungefär lika stor varje månad, som hyra, mobilabonnemang och busskort. Rörliga kostnader är sådant som varierar, som mat, kläder och nöje.
Fond: En korg med många aktier eller räntepapper som du köper andelar i. En fond är ett enkelt sätt att sprida riskerna. Fonden tar en årlig avgift.

I

Indexfond: En fond som följer ett index, till exempel de största bolagen på en börs, i stället för att en förvaltare väljer bolag. Indexfonder har ofta låga avgifter.
Inflation: När priserna i samhället stiger över tid, så att varje krona räcker till mindre. Får du lägre ränta på sparandet än inflationen minskar pengarnas köpkraft.
Inkasso: När ett företag anlitar en inkassobyrå för att få betalt för en obetald räkning. Det tillkommer avgifter. Betalar du ändå inte kan skulden gå vidare till Kronofogden.
Insättningsgaranti: Ett statligt skydd som gör att du får tillbaka pengarna på ditt sparkonto om banken går i konkurs. År 2026 gäller det upp till 1 150 000 kr per person och bank. Beloppet kan ändras, så kolla Riksgälden.
ISK (investeringssparkonto): Ett konto för aktier och fonder där du inte betalar skatt på vinsten när du säljer. I stället betalar du en schablonskatt varje år, baserad på värdet. År 2026 är de första 300 000 kr skattefria. Reglerna kan ändras, så kolla Skatteverket.

J

Jobbskatteavdrag: Ett avdrag som gör att den som jobbar betalar mindre skatt. Det räknas in automatiskt i skattetabellen, så du behöver inte göra något själv.

K

Kapitalförsäkring (KF): En sparform för aktier och fonder som liknar ISK, med schablonskatt i stället för skatt på vinsten. Formellt är det en försäkring, och reglerna för till exempel förmånstagare skiljer sig från ISK.
Kontantinsats: Den del av bostadens pris som du betalar med egna pengar när du köper. Resten lånar du som bolån.
Kredit: Att få något nu och betala senare. Lån, kreditkort, delbetalning och faktura är olika former av kredit. Kredit kostar nästan alltid pengar i form av ränta och avgifter.
Kreditkort: Ett kort där banken lånar ut pengarna och du betalar senare. Betalar du inte hela fakturan i tid blir räntan ofta hög. Ett betalkort eller bankkort drar i stället pengar direkt från ditt konto.
Kreditupplysning: En kontroll av din ekonomi som en bank, hyresvärd eller ett företag gör innan de ger dig lån, bostad eller abonnemang. Du får alltid veta när någon har tagit en kreditupplysning på dig.
Kronofogden: Myndigheten som hjälper den som ska ha betalt att få sina pengar, till exempel genom att dra av från lönen. Har du skulder hos Kronofogden kan du få betalningsanmärkning.
Köpkraft: Hur mycket du kan köpa för dina pengar. Stiger priserna snabbare än din lön eller ditt sparande minskar köpkraften.
Köp nu, betala sen: Betalsätt som faktura, delbetalning eller "betala om 30 dagar". Det är en kredit, inte en rabatt. Betalar du inte i tid tillkommer avgifter och till slut kan skulden gå till inkasso.

M

Moms: Mervärdesskatt, en skatt som ingår i priset på det mesta du köper. På de flesta varor och tjänster är momsen 25 %. Vissa saker, som livsmedel, böcker och kollektivtrafik, har lägre moms.
Månadssparande: Att spara ett fast belopp varje månad, ofta automatiskt direkt efter lönen. Det är ett av de enklaste sätten att bygga ett sparande. Se vad det kan bli med ränta på ränta.

N

Nettolön: Lönen efter skatt, alltså det som faktiskt kommer in på ditt konto. Räkna alltid din budget på nettolönen. Läs mer i guiden Första lönen.
Nominell ränta: Räntan på ett lån utan avgifter inräknade. Den kan se låg ut, men det är den effektiva räntan som visar vad lånet verkligen kostar.

P

Pension: Pengar du får när du har slutat jobba. I Sverige består pensionen av allmän pension från staten, tjänstepension från arbetsgivaren och eget sparande. Ju tidigare du börjar jobba och spara, desto mer hinner pengarna växa.
Preliminärskatt: Skatt som dras från lönen varje månad innan du får den. Efter året jämförs den med den skatt du ska betala, och då får du tillbaka pengar eller betalar resten.

R

Ränta: Priset för att låna pengar. Lånar du betalar du ränta. Sparar du på ett konto får du ränta. Räntan anges i procent per år.
Ränta på ränta: När din avkastning börjar ge egen avkastning, så att pengarna växer snabbare och snabbare. Tid är det som gör mest skillnad. Prova räknaren för ränta på ränta.

S

Schablonskatt: En skatt som räknas fram på ett bestämt sätt, till exempel på värdet av ett ISK, i stället för på den faktiska vinsten. Du betalar den även år då sparandet har gått ner.
Skattetabell: Tabellen som bestämmer hur mycket skatt som dras från lönen varje månad. Den beror på var du bor och hur mycket du tjänar.
Sparkonto: Ett bankkonto för pengar du vill spara, ofta med ränta. Pengarna på ett sparkonto skyddas av insättningsgarantin. Passar bra för buffert och sparmål de närmaste åren.
Sparmål: Något konkret du sparar till, med belopp och gärna datum. Ett tydligt mål gör det lättare att hålla i sparandet. Räkna på ditt i sparmålsräknaren.
Swish: En tjänst för att skicka pengar direkt mellan bankkonton med mobilnummer. Pengarna går iväg på en gång och är svåra att få tillbaka, så swisha bara till personer och företag du litar på.

U

Utdelning: Pengar som ett företag betalar ut till sina aktieägare, ofta en gång per år, när det har gått bra. Alla bolag ger inte utdelning.

V

Veckopeng: Pengar som barn får varje vecka att hantera själva. Ett bra sätt att lära sig planera och spara. Läs guiden om veckopeng.

Å

Ångerrätt: När du köper något på nätet eller per telefon har du oftast 14 dagars ångerrätt. Det finns undantag, till exempel digitalt innehåll som du redan har börjat använda.

Testa dina kunskaper

🧠 Pengaquizet12 frågor – hur pengasmart är du?🧮 Gratis verktygRäknare för sparande och köp 📚 GuiderBudget, buffert, veckopeng och första lönen

Ordlistan är allmän information och inte personlig rådgivning. Belopp och regler kan ändras, så kontrollera alltid aktuella uppgifter hos Skatteverket, Riksgälden och din bank.